Jaha okej. Så mycket betydde vårt samtal igår.
Jag skulle absolut inte klaga på själva valet av varelse.
Men jag trodde att du skulle ha lärt dig lite från gamla erfarenheter.
Men att just dagen efter samtalet så har du redan glömt allt.
Klart att det gör ont i bröstet.
Det finns så mycket bristningar med dig.
Men om man ser bakom dem så är alltså så mjukt och djupt.
Du får en att känna sig levande.

Igår var vi runt i Åkerberga till olika ställen. Sov hos Ellen igen. Idag har jag, Josse och Johanna suttit och druckit te och höströkt på en brygga i de sista strålarna innan vinter kommer att täcka oss. Josse följde med mig hem och spelade lite wii. Assvårt.